Avtryck: Iran.

September 30th, 2009

Iran har förärats fyra av varandra oberoende notiser på framsidan av dagens International Herald Tribune. Väl jobbat!

Men jag antar att mullorna i det närmaste räknar klyvbara atomer än spaltmeter…

Hetsjakt av SvD

September 29th, 2009

Varför bedriver SvD hetsjakt på polisen och det svenska säkerhetssystemet? Helikopterrånet i förra veckan blottade sårbarhet men huruvida vi någonsin kan vara tillräckligt förberedda utan att för den sakens skulle ständigt leva under ett fiktivt hot är en svår fråga.

På torsdagen frågade sig ledarsidan hur det kunde hända:

“Varför tog det så lång tid att svara på rånet? G4S depå ligger omkring fem minuter från närmaste polisstation och gärningsmännen tog en hel halvtimme på sig.Polisen hade kunnat promenera dit och ändå komma i tid. Trots det anlände man sekunder efter att brottslingarna försvunnit.”

Om en polispatrull anser att det krävs förstärkning, och att förstärkningen i sin tur anser att man bör kalla in Nationella insatsstyrkan och bombtekniker, ja då hoppas jag att man har gjort en väl avvägd analys och sedan följt de regler som ligger till grund för polisens arbete och säkerhet. Ingen vill väl se någon spela Bond i detta läget? Hur hade kritik mot samma instans lytt om kvarterspolis rusat in för att förvandlas till måltavlor hos tungt beväpnade brottslingar?

Både Gudmundson och Neppelberg hänvisar vid olika tillfällen till den beredskapsplan som enligt dessa uppenbarligen inte upprättas efter 11/9, Arvidsson går så långt som att säga att “Till skillnad från andra länder har Sverige inte dragit lärdom av den 11 september 2001″. Ledarredaktionen talar om polisen som “naiv” för att man inte lyckas skydda sin helikopter bättre och för Arvidsson är just Myttinge definitionen av naivitet.

En terroristhandling? Ja säkert. Men att leva i det som kommit att bli Skräckens och Rädslans Tidsålder i USA efter 11 september? Nej tack. Påvisa, analyser och gräv efter brister. Men var det inte just allmänhetens säkerhet, den som brast 11 sep, som polisen prioriterade i detta fall?

Iranskt hyckleri.

September 21st, 2009

al-Quds-dagen i Iran inföll i fredags, instiftad till att å det grövsta sprida regimens hat mot Israel samtidigt som man passar på att hylla sina palestinska bröder.

På Sergels torg drabbade pro-israeler samman med motståndare till den iranska regimen igår. De senare skrek Länge Leve Palestina.

Intressant dubbelmoral då Iran i själva verket gjort så fruktansvärt lite för sina “bröder”. I kampen mot Israel fungerar palestinierna enbart som ett slagträ. Igen.

Vilken Anka!

September 21st, 2009

Anna Anka skapar rubriker. Skandalernas kvinna! Jojjomensan, och det finns väl knappast någon del av henne som inte har debatterats. Som DNs söndagsprofil får hon mig att agera PR-kvinna å hennes vägnar:

Definition av jämlikhet innebär följande: “Män är ju starkare så de ska ligga steget före oss, och ta hand om politik och andra viktiga grejer”. Föga förvånande, men detta är ju knappast jämlikhetsbegreppet hon tar upp, oavsett hur svårt hon har att tyda frågan.

PR-Helena kommenterar: svaret borde vara “det finnes ingen”. Det är ju således precis så hon känner. Dessutom kanske hon ska definiera starkare, även den mest konservative skulle ju här klia sig i hårbotten för att finna svaret till frågan: fysiskt eller psykiskt?

“– Det är löjligt att män ska vara pappalediga när de oftast har den högre lönen, och skulle du fråga de svenska männen tror jag att de innerst inne inte vill vara hemma”.

PR-Helena kommenterar: Här kommer bitterfittorna hugga efter dig. Varför har papporna högre lön? “Män har lite bättre saker för sig” skulle hade varit mer korrekt.

“Kvinnan har fött barnet, hon får ta sitt ansvar”

PR-Helena kommenterar: Aouch! Nyansera mera. Lite om att ska det vara en kvinnas rättighet att göra abort så kan man likväl vända på det. Henns skyldighet.

“Vad skulle du göra annorlunda i ditt liv om du var singel?– Då skulle jag bo på en ranch i Montana och vara ute i naturen, rida på mina hästar och bada.”

PR-Helena kommentera: Blooper. Om du är singel har du ju inga tillgångar så det här får vi omformulera till att handla om “det enkla livet, närheten till naturen och avsaknaden av konsumtionshysteri”.

“Vad saknar du mest från Sverige?– Maten, jag brukar be folk skicka över lådor. Jag älskar frysta fiskgratänger, räkost och vårrullar, sånt som inte finns i USA.”

PR-Helena kommenterar: Jo, frysta fiskgratänger, räkost och vårrullar finns i USA är jag rädd. Lika vanligt som brosk faktiskt. Omformulera till “mat med näringsinnehåll”.

Med lite träning så blir det nog människa av dig också. Är jag rädd.

Livet i en väska.

September 19th, 2009

Turnélivet har givit hemmalivet en törn. Utan att det ens satt igång på riktigt. Nu ligger vi på vägen (en icke smakfull översättning av “being on the road”) med norska Dag Sørås och amerikanska Yannis Pappas. Det är kul som fan, i synnerhet med Pappas entourage Amy Fisher. Men det sliter. Och sliter. Och sliter. För alla som föredrar rockn’roll framför reklamavbrottsbenägna hemmakvällar, till er som tror att champagne ger mindre dåliga alkoholvanor än lådvin, för er som avundas hotellsängar, trerätters och resande, det här är till er. Jag ska göra ert liv lite mer flärdullt.

Det är ett undantag som bekräftar regeln om jag är hemma mer än två-tre dagar åt gången. Därmed finns det aldrig någon mat i min kyl. Om det mot förmodan skulle finnas ost eller en nyöppnad mjölk så måste allt kasseras som en del av rutinen: packa-kassera mat-slänga soporna-stänga fönstren-dubbelkolla så att alla typer av laddare är med-m.m. Men att bo på hotell, och inte sällan ett nytt hotell per natt, betyder också att man inte kan gå upp på natten för en liten Dagobert eller ett glas mjölk. På sin höjd kan man fiska upp överkonserverade tyska oliver från minibaren. Att bo på hotell innebär också att man enbart har ett rum och att dela detta med någon med annorlunda arbetstider än en själv innebär att du har två val: 1) arbeta från ett toalock 2) arbeta från en överstressad lobby.

Att dagligen sitta på ett plan/tåg/buss/bil är också stressande/passiviserande/tråkigt/ostimulerande. Att i förväg bestämma vad du ska ha på dig under kommande veckan, VARJE vecka, är ju värre än när man gick på gymnasiet. Att packa minimalt och därmed prioritera bort den där sköna ansiktsmasken eller myskoftan gör att jag aldrig gör ansiktsmask eller bär myskofta. Jag har ett bibliotek men jag måste packa en pocketbok för att inte bli sne i ryggen av mitt handbagage. Att glömma Nokia+Nikon+Mac+Leica-laddare kan vara uppstarten till en falling down, såväl som att av misstag ha checkat in hörlurar, nässpray eller kalender. Eller om vädret växlar och min jacka är för tunn.

Jag kommer hem, det luktar instängd lägenhet. Jag packar upp. Men bär inte ner väskan, ingen idé. Sen handlar vi. Där förhandlar vi om vad som är lönt att köpa på sig. Sen tittar vi på en serie som vi köpt på oss för att klara av alla transit-timmar. Sen somnar vi. Och det slår aldrig, ALDRIG fel: jag vaknar första natten hemma och vet inte vart jag är. Bara hemma, aldrig borta. Så mycket otrygghet och förvirring förtrycker jag på resande fot.

“Fan va hon gnäller, hon som har så jävla spännande liv!”. Ja jag gnäller. För det är min rättighet. Ingen annan kan säga att jag ska tycka eller känna något annat. Lyx är hemmakväll med Lina och pocorn, i mjukisar och fett hår. Macka och mjölk. Det är min definition. Ni är fria att ha er egen.

“Varför jag gör det” blir ju självklart en legitim följdfråga. Jo för att jag älskar det, jag älskar dynamiken, människorna, erfarenheterna, upplevelserna. Påföljder, och trista såna, kommer man ju aldrig undan. Men man kan ju lindra lite genom att blogga.

Jag har livet i en väska. En flärdfull sådan.

Innan jag ska sova…

September 4th, 2009

Jag bara undrar följande:

Varför måste Jamie Oliver döpa sina döttrar till kryddväxter, blommor och frön?

Är Amy Winehouse redo inför ansvaret av en fyraåring?

Varför har alla hotell byxpress och stationär kapsylöppnare på toa men inte mörkläggningsgardiner? Hur prioriteras det på SAS Radisson?

Varför är danskar så härligt utåt-agerande i sin attityd men så konservativa när det kommer till öppningstider?