Helena Sandklef

MÃ¥nga bollar i luften.

June 28th, 2009

Helgen inleddes förstaklassigt med Metalfestival i Göteborg. I den långa och breda kön som var inkörsporten till detta musikjippo fann jag mig ensam i flip-flops och vitt linne. Klädkoden var svart, extremt och tatuerat -Buffalosulan is back! Jag trotsade glas, rännilar av öl samt kängor och fann mig tillslut nödgad att ta upp det enda andra paret skor jag packat ner: ett par ljusblå mocka-skor från Bruns Bazaar med skinnsula. Jo tack, jag glömde convisarna hemma. Men vi kom, vi såg, vi besegrades. Lite för gamla, lite för nyktra och lite för mycket sol. Men Volbeat var grymma och rockstjärnedrömmen fick en nytändning.

På lördagen checkade vi in på Skrea Strand, sen dansade vi bland knotten till Sodapop på bästaste Lisens 30års-skiva. Det var många kända ansikten och söta klänningar, grymt mysigt och hamburgare i världsklass.

Vaknade med hål i öronen. Typ hål i trumhinnan. Klockan var alldeles förlite och rummet likaså, vilket resulterade i en morgonpromenad längs med strandkanten. Vackert, friskt och otroligt stärkande. Pappa hämtade och sljutsade till vad som faller inom kategorin Sveriges i särklass minsta flygplatser, Halmstad flygfält, och jag somnade till ljuva toner av Rage against the machine.

Väl hemma bjöd Magnus på jonglerings-revival och impade stort.

Nu solnedgång över Kirunagatan och tapas på balkongen för oss tre; jag, Magnus och hans dator.