I tid och otid.

August 31st, 2008

I juni spelade jag in tv i Göteborg och när vi skulle åka hem på kvällen så brann det på spåret. På Sjsa man att tåget defintivt skulle gå men man visste inte hur försenat det skull bli, hade vi otur kunde vi vara hemma vid fyra på morgonen. Jag frågade då om vi kunde få pengarna tillbaka och boka ett flyg tidigt nästa morgon eftersom ingen i crewet var intresserad av att bli berövad sömnen. Produktionsbolaget stod för fem rum och SJ lovade oss pengarna tillbaka.

Sex veckor senare får jag ett kuvert med tillgodokvitton -man åberopade force majeur och därmed kunde jag inte erhålla kontant kompensation. Jag skrev tillbaka och hänvisade till att jag blivit lovad, att jag hade fattat mina beslut med hänvisning till detta. Man förstod men kunde inget göra.

Idag sitter jag på spåret i Malmö och har sett två X2000 med senare avgångstid passera mig förbi mot Stockholm. Och när tåget väl kommer in, två timmar sent, så kan det inte åka igen. Så bekant, så bekant.

Fel på spåret, fel på tåget, fel på bistron, fel på personalen… SJ, vi kan visan! Ni måste testa nåt nytt, typ den med att tåget är i tid.

Swing it!

August 29th, 2008

Jag kan sakna Sydsvenskan ibland. När jag flyttade till Stockholm fick jag beskedet att om jag vill fortsätta prenumerera så skulle jag få tidningen med posten dagen efter och där någonstans slutade vår relation. Ibland missar man därför intressanta artiklar och det är med stor glädje jag blev tipsade om just en sådan under en middag igår.

I en artikelserie bortom den sexuella normen har tidningen bl.a. besökt en swingersklubb i Fosie i Malmö, prata med både deltagare och arrangör och återger en fantasi och sexuell lust som de flesta av oss är obekant med. Detta är för mig mycket positivt. Även om jag inte själv kommer att bli ett större fan (inte biten ännu) så är det en självklarhet för mig att bredda mina perspektiv och inhämta mer kunskap.

I den första delen tar journalisten Kinga Sandén med oss på en helafton bland jurister och poliser, vårdbiträden och studenter med siktet på en enda sak: att knulla. Samtidigt som vi bjuds in att delta i en värld där vi placerar många fördomar, så uppenbarar sig en helt annan bild än den jag hade tänkt mig. Post fontänorgasmer och inoljad latex står folk med en varmkorv och diskuterar hur man bäst ansar sin häck; före eller efter blomning. Här får vi på nåt sätt ett svar, eller åtminstone fördomar krossade; detta är inte människor som drogade av en fantasi ger sig hän åt tillfälliga lustar. Lustar vilka sedan försätts i känslor av bestulen integritet, smuts och ångest. Dessa människor kan välja mellan rostad lök och ketchup precis efter orgasmen medan den vanliga svensken känner ångest redan efter slutsprutet i en porrfilm.

Efter artikelns publicering har Sydsvenskan öppnat upp för en diskussion kring ämnet, men denna kom snarare att fokusera på moral och ansvar a la Sydsvenskan:

Ni kanske har glömt att det finns många barn vid frukostborden och då är detta ingen lämplig läsning för dem oavsett vilket fritt samhälle vi lever i.

- Är det mer normalt (läs barnvänligt) att läsa om pedofili, våld och svält? Att ha sex av fri vilja är varken konstigt eller negativt. Ska tidningen anpassa innehållet efter vem som kan ta illa vid sig?

Det är en sak att det finns människor som obekymrat vill hänge sig åt otukt, sodomi och andra perversiteter i grupp. Det blir riktigt SJUKT när Sydsvenskan väljer att exponera det på detta sätt! Är detta god läsning för hela familjen vid frukostbordet?

- Att kalla detta otukt är väl en vanföreställning, dessa människor borde definitivt öppna ögonen och inse att det är så här (en del av) samhället ser ut. Det är för dessa människor som artiklarna skrivs! Vidare ställer jag mig frågande till vad som är god läsning vid frukostbordet? Man kan alltid välja att prenumerera på Knasen för att få sig lite värmande humor till gröten (för det måste ju vara gröt som äts i dessa familjer, eller?)

Verkligen dåligt omdöme av SDS, ännu en gång. Artiklar av denna typen hör inte hemma i en familjetidning. Jag tycker att trohet är fantastiskt och värt all uppmärksamhet och all ansträngning. Det stärker och förenar till skillnad från dess motsats. Slå ett slag för det istället Sydsvenskan!

- Visst är trohet en dygd om det finns en överenskommelse bakom. Otrohet sårar och förstör. Men tyvärr ser samhället inte så här idag. Vi ljuger för oss själva och får sen ångest när vi inte klarar att följa reglerna. Artikeln handlar ju dessutom inte ens om otrohet. Sist vill jag också fråga “Elisabet,- också snart f d prenumerant” om inte nästintill allt som skrivs idag har grundvärderingen av trohet och tvåsamhet? Det är väldigt sällan man visar andra människor preferenser och eftersom de uppenbarligen finns så är väl det rätt att göra deras röst hörd?

Moralhysteri, utifrån en norm vi snart knappt själva kan förklara, än mindre försvara! Det finns också en dubbelmoral i att tycka filmen Eyes Wide Shut är cool och spännande samt att annordna fester med Burlesque-teman för att sedan ställa sig bakom moralpaniken över 2000 tecken!

New York

August 27th, 2008

Håkan Nesser om att hitta sin plats:

Har du hittat hem?
– Det tror jag. Men New York är ju den bästa staden och vart man än åker därifrån är man på väg åt fel håll.

Jag håller med, så med….

(Tack Erik)

Bi eller inte bi, that’s the question!

August 27th, 2008

Det lilla utlovade roliga visar sig passa bra idag:

Bland varmkorv och knallskott.

August 25th, 2008

Jag orkar inte engagera mig mer i huliganismen, jag skriver inte för att orera om kvällens derby och dess oroligheter. Jag tänker inte diskutera huruvida supportrar ska bli avstängda på livstid eller om klubbarna ska stå för alla de resurser, samhällskostnader, som dessa evenemang kräver. Framförallt kommer jag inte att kalla maskerade bråkmakare fega eller säga “ta av dig luvan och stå för vem du är din jävla tönt”. Nej, jag orkar faktiskt inte det. Allra helst tänker jag låta bli att prata om Stefan Mendel-Enks “Med uppenbar känsla för stil”, om de firmor jag har, i jobbsyfte, haft kontakt med och huruvida dessa saknar uppenbar känsla för att uttrycka sig i skrift. Eller om fotoboll ur fostringssynpunkt.

(A-bladets bild)

Nej, jag ville bara säga att det är intressant att sitta hemma för att jobba en kväll, dricka saft och läsa på om hur maskuliniteter formas och sen, mitt i en liten paus, klicka sig in på Aftonbladet och hitta det här. Jag kanske ska sluta vara så tjejig och också börja skrika hejja hejja friskt humör det är det som susen gör…. Dricka alkohol kan jag ju redan och konsten att träffa en hel fotbollsplan med ett-öres kan väl inte kräva någon större kraftansträngning. Jag ska bara skaffa en stor mössa och ett lag (läs tillhörighet) så kör vi!

Med doft av Epson.

August 25th, 2008

Jag har skrivit ut så mycket papper att lägenheten luktar ljummet bläck. Men det betyder ju också att jag jobbar väldigt hårt. Eller?

Snart ska jag lägga upp en kul grej.

Craig Armstrong

August 23rd, 2008

Sätter på Craig Armstrongs “Wake up in New York” enbart för bakgrundsbruset, men så plötsligt börjar ögonen tåras. Antingen beror det på att jag är bakis, har åldersnojja inför imorgon eller så är den bara så sabla bra! Ståpäls guarantee!

Antifa…

August 22nd, 2008

Säpo har nu kopplats in och alla från Mossad till FSB skrattar åt den svenska jakten på småsten…

SD delar ut post.

August 21st, 2008

Ett adresserat flygbad damp ner hos oss. Handstil och allt! Det var från Sverigedemokraterna och var mycket utförligt sammansatt. Jag väljer nedan att presentera några gobitar:

“Den senaste trenden bland asylsökande är de så kallade “ensamkommande barnen”.

Hos SD går det trender i allt…. Men än mer intressant är att man hänvisar till wikipedia där dessa i sin tur hänvisar till Allmänna arvsfonden. Vidare i Wiki står: “Ett speciellt problem för de ensamkommande är att de ofta inte emigrerat av egen vilja utan för att den egna familjen skickat iväg dem. De känner också ofta press att lyckas i det nya landet för att kunna hjälpa familjen som är kvar i hemlandet.” (Längst upp i en ruta står att läsa “Denna artikels neutralitet är ifrågasatt”).

“Skatteverket har uttalat sina farhågor för att Sverige är på väg att bli ett europeiskt center för skenäktenskap.”

“Har vi något att lära av indianerna, aboriginerna och maorierna?”

“Naturligtvis kan även en människa som kommer hit från ett fattigt och underutvecklat land städa eller köra buss eller göra något annat produktivt, men behöver vi verkligen importera dessa människor?”

“Vi lever i ett fritt och demokratiskt samhälle så vill du hellre rösta på ett massinvandringsparti så att massinvandringen kan fortsätta får du naturligtvis göra det.”

Tack SD för att ni gjort den krokiga vägen rak, givit oss vitt på svart!

2008-08-20

August 20th, 2008

Första gången jag vaknade var klockan 07.00. Då hade jag sovit i 2 timmar. Jag var gravt illamående. Under gårkvällen (aka gryningen) hade jag ändrat mitt larm vid flera tillfällen eftersom jag var så obeslutsam och hade svårt för att räkna. Gång på gång ställde jag fram det. Men det skulle visa sig att jag inte ändrat mellan olika tider, utan satt flera olika alarm.

Så klockan ringde 8.00, 8.30, 9.30 och 10. Mysigt. Lika mycket äcklades jag varje gång. 10.30 gick jag upp. Jag inledde med att spilla mjölk över en tusenlapp i köket. Jag orkade inte tvätta håret i duschen, trots att det såg ut som jag hade haft inpackning i hela natten. Taxi Stockholm skickade en bil och jag hann inte mer än stänga dörren, knappt ens det tror jag, förrän chauffören konstaterar: “Ni har tvättstuga i den porten”. Jaha, är du dum i huvudet eller? Sen började en lång saga om hans son som bodde några portar bort:

“Ja det är en tvåa va, 58km2? Ja, hö hö, ska du inte köpa sexan som är till salu i 44:an? Viket år köpte ni eran? Vad gav ni? Har det sålts nån nyligen? Var den nyrenoverad? Ja er alltså. När ni köpte den. Eller sådärmittellan kanske, ja. Ja min son köpte den för 700 papp 2001. Jorå, sen renoverade vi i ett år. Sju lager tapeter! Vi satte 100-väv, du vet sån där fin va, sen målade vi. Nytt kök och allt va! Jorå. Bor ni högst upp eller? Ja de brukar ju bli lite dyrare. Nä, min sons lägenhet är ju neutral va. Neutralt renoverad va. Jaså jaha du pratar i telefon nu….”

På plats på MTGs homebase Münchenbryggeriet visade det sig först att jag var för tidig, sen att min mötespartner inte finns registrerad under kortnummer, sen att någon dubbelbokat oss i studion den 2a, sen att vinjetten ska spelas in en dag när jag inte kan, sen att kaffet inte dämpade min huvudvärk.

Jag tog en taxi tillbaka hem. Fick stanna i trappuppgången för att förbereda mig på att eventuellt spy i handväskan.
Funderade på att tvätta håret men bestämde mig för att tacka nej. Kollade mina mail och ringde upp ignorerade samtal. Packade upp min väska och packade ner nya saker. Tog två alvedon och gick till dagis för att hämta världens mest fantastiska unge för en dag i lekparken med Alice.

Till lekparken ville alla gå skulle det visa sig. En mamma satt och ammade en unge med spetsluva vid gungorna samtidigt som hon sjöng barnvisor från en svunnen tid för sitt andra barn som höll till vid den gigantiska lådbilen. Glassen som jag lovat kidsen var slut så de fick nöja sig med smälta ballerinakex. De vuxna gav mig migrän och vi gick mot Boulevardteatern i regnet. Då kom jag på att jag glömt skivan och micken. Hemma. Två mil away i västerförort. Jag kapitulerade framför Mats med blicken riktad snett rakt fram innan jag gick till logen för att jobba ifatt med urkass uppkoppling. Gick hemåt i regnet. Berättade roliga historier för Lina. Glömde hoppa av på min hållplats men stoltheten gav mig enbart alterantivet att gå. Hemåt. I regnet.

Nu äter jag leverpastejmacka och dricker mjölk och funderar över vad som kom först; hönan eller ägget, straffet eller synden. Straffas jag för att jag syndat eller syndar jag för att jag straffats? Jag är helt övertygad om det senare, det skänker mig själslig ro.

Hur har din dag varit? Skriv och berätta vet ja. Men var den så där jävla Disney-fantastisk så kan du fantamej skita i det!