Tillbaka.

January 28th, 2008

Jag är hemma. Och efter två dagar käns det som jag aldrig varit borta.

Bloggen skall revampas: ny look, fräschare innehåll, mer korrekt grammatik och frekventare inlägg. Jomenvisst. Men först måste jag sova av jetlagen.

24 januari; jag och Petronas tower på denna sista dag!

January 24th, 2008

Nu sjunger vi på sista visan… Kuala Lumpur har för mig alltid varit Petronas Towers och därför var det kanske inte helt konstigt att jag spenderat dagen med att invänta skymning oc h perfekt ljus. Dock hann vi med lite pampering vid poolen.

Vi diskuterade idag hur det skulle vara att köpa Petronas Towers, vad man skulle göra. Magnus ville bilda en bostadsrättsförening under namnet “Glaskukarna”. Jag är lite mer modest och funderar på hur ofta man måste putsa fönstrena och huruvida de är öppningsbara.

Vi besökte även the Aquarium där vi fick klappa hajar och gå en 90 meter lång gång genom ett jätteakvarium där vi fick se hur två dykare matade hajar och rockor. Jag var tydligen lite överentusiastisk, med snudd på småbarnsfascinerad, så med glädje har Magnus lagt upp en liten videosnutt på mig.

Vi avslutade kvällen, och resan, på en reggeaklubb i Chinatown medans regnet vräkte ner. Lite overkligt men samtidigt en känsla av här och nu. En känsla som ofta kommer när man närmar sig ett avslut.

Om 3 timmar ska vi upp för att flyga till Johuru Baru och sen ta oss in till Singapores flygplats. Där har vi en hel dag att välja mellan pool, spa eller bambuträdgården. För att nämna några faciliteter. Så det går nog ingen nöd på oss! Min giddning är dock att vi kommer somna i nåt hörn i en obekväm ställning, lutandes mot våra väskor. Men de har fritt internet så än är det inte slut!

23 januari; strejk och facklig insikt.

January 23rd, 2008

Idag har vi haft möte med en fantastisk man som bl.a. forskar kring arbetarnas villkor i Kambodja. Han gav oss en överblick av situationen innan vi besökte en oberoende facklig paraplyorganisation, C.CAWDU, som gav oss mer specifik information om minimilön, strejkvillkor och den framtida klädindustrin i landet. Oerhört intressant.

Minimilönen förhandlades 2007 upp till 50 dollar i månaden vilket ska räcka för till bostad, mat och för att skicka hem. 90 % är unga kvinnor som lämnat landsbygden för att söka arbete i städerna och måste försörja, iallafall delar, av sin familj hemma.
Korruption är som bekant ett stort problem i Kambodja och slukar en del av produktionssektorn, som allt annat. Dessutom fasar man för 2008 då EU och USA häver China safeguard, en exportkvot som hindrar Kina att producera till hela sin kapacitet. Detta kommer medföra att köpare lägger ordrar i Kina osm både är billigare och mer produktivt.

Det har förekommit fysiska övergrepp mot arbetare som engagerat sig fackligt men även mot övergrepp mot deras rättigheter. HM använder sig av sex, sju fabriker i Phnom Penh och det har förekommit incidenter med våld i två av dessa. Meningen var att vi skulle besöka en utav dessa men istället besökte vi en fabrik där det pågått en strejk i 10 dagar, i protest mot att 18 fackligt anslutna blivit sparkade. All heder åt dessa människor som inte, likt i Sverige, får någon ersättning när de strejkar utan snarare står under hot att bli ersatt genom kryphål i lagen. Nedan finer ni några av de bilder jag tog.

Frisör på gatan.

Fullständigt förfallet hus som fascinerade mig mycket under vår korta vistelse. Till slut fick jag klarhet i att det var ett f.d. polishus och nu hade Foreign Correspondens Club köpt det för att göra lyxhotell.

Storasyster vaggar sin lillasyster i hängmattan samtidigt som hon pasar lillebror.

Marknad, sedd från vårt hotell.

22 januari; fler bilder och mer damm.

January 22nd, 2008

Tuffa tuppar staller sig sjalva pa vagen! Marknad utanfor vart hotell.

Cykeltaxi

Bensin.

Killing Fields dar de flesta av fangarna fran fangelset Toul Sleng (S-21) begravdes i massgravar.

Klader som hittades i gravarna. Vissa var dock nakna nar de begravdes.

Trad vari en hogtalare hangde, det spelades musik for att dova alla skrik.

Toul Sleng, en av de storre cellerna. Det sag i stort ut sa har, med en man eller kvinna fastjkedjad i sangen, nar Vietnameserna “befriade”fangelset. Det fanns fortfarande blod i tak och pa vaggar i flera av cellerna.

Har hangdes man uppochner tills man forlorade medvetandet. Sen doppades huvudet i krukorna med en blandning av godningsmedel och avforing for att man skulle kvickna till.

De mindre cellerna.

Blod pa golvet i ett “forhorsrum

Taggtrad utanfor cellerna.

Ett f.d. klassrum (Toul Sleng var tidigare en skola, men jag kom inte ihag namnet) som indelats i sma celler.

Klassrummen utifran.

Man fraktar honor.

Insekter att kopa pa Central Market.

Torkade spindlar pa Central Market.

Farska kraftor

Man klipper tanaglarna medans han vantar pa kunder tills sin kott disk.

Kvinna rensar fisk.

20 januari; en batresa till Phnom Penh senare!

January 20th, 2008

Vi fick byta hotell sista natten, och kom til ett rendigt botiquehotell dar man hade en skjut-jaluin till toaletten och en glasvagg som dorr. En konsert bestaende av en sprakig hogtalar, en falsksjungande trubadur och ett flertal fulla vasterlanningar i medelaldern holl oss vakna. Darfor var det lite extra svart att ta sig till baten nar klockan ringde 5.15 imorse (23.15 svensk tid, da var det inte manga av er som sov!). Vi akte genom ett fattigt fiskelager for att komma till baten och det var sorglift vackert i den roda soluppgangen.
Vi tog plats pa taket och efter tva minuter till sjoss var jag genomblot och lite frussen. Men vi passerade the floating village vilket gav magna fototillfallen (skolan, kyrkan och forstas husen, allt flyter). Tonle Sap var (sjon) var lugn och nar vi efter tva timmar kom in pa en smalare flod blev det varmt och behagligt fran ovre dack. Lite val kanske, trots spf 20 sa ar jag signalrod i ansiktet.

Val framme i Phnom Penh blev det hotell-hopping. Raffles verkade inte vilja ha oss och alla andra var overfulla. Men vi fann hem tillslut och aven om lukten ar kvaljande, aven i de finaste kvarter, och trafiken brakig och smutsig, sa ar det anda en viss charm som infinner sig i dessa sydostasiatiska huvudstaderna som man inte hittar nagon annstanns.

Saknar Lina sa mycket.. Hon lamnar Hong Kong imorgon och det ska bli sa kul att fa krama henne igen. Kan riktigt kanna hennes sma armar runt min nacke. Hon har sakert mer an oss att beratta, vi har ju trots allt rest en del, att komma till en paradiso med en massa snackor och kissa pa kejsarens toalett i Peking maste fa inpact pa en tvaaring!

Sak forsoka lagga in lite bilder sa fort allt har slutat gunga.

Nyhtesrapporteringar

January 17th, 2008

Ett inbordeskrig haller pa att bryta ut i Kenya, den offentliga dodssiffran ar 600. Vi talar om “Afrikas ryggrad vad galler Demokrati” (ej mitt olyckliga ordval utan the Economists. Bland andra) och presidenten har just gatt ut med en undantagslag som forbjuder demonstrationer vilka protesterar mot den sittande regeringen. Sa lange folk som dor ar andra klassens medborgare fran kakstaderna och inte rika, vita expats eller arvingar av kolonialismen, sa fortsatter Aftonbladet att headlina med en intervju med Runar om Carolas vittnesmal i fallet Tito Beltran!!!

Men nu slar det nog hus i helvete nar CNNs egen korrespondent (vilka verkligen bor ackrediteras for att ha rapporterat storyn frekvent, nar det funnits plats mellan Democrats och Republicans) fick en targasgranat i ryggen.

Eller?

Svart att tanka sig att man var i samma park, dit nu tusentals manniskor soker intrade for att protestera, for exakt ett ar sen!

17 jan; Angkor, Angkor, Angkor…

January 17th, 2008

Lite bilder fran Angkor Wat, varav de flesta fran Ta Prohm dar traden har vaxt bokstavligt talat har raserat stallet. Fler bilder kommer inom kort… Vi har aven besokt ett minmuseum idag. Lite val kortfattat kanske, var mest en redogorelse for en fantastisk mans liv, som pa egen hand rojt 50 000 minor. Vi var ju under minberedskap i Kosovo, gjorde traning i minor och hur de desarmerades, men det blev aldrig nagon uttryckning. De hade en butik som drevs av minskadade barn och jag kopte nagra armband till Magnus syskonbarn och jag ska forsoka mig pa att forklara vad minor ar och hur de skadar barn och manniskor.

Tuk Tuk pa vag till ett tempel langt borta. Mycket damm (och fartvind)

Detalj i ett otroligt vackert tempel.

Bensinmack. Vid sma tankar anvands flaskorna till hoger, allt fran Black label till gamla vattenflaskor.

Kvinna i den traditionella Khraman. Den har ca 60 anvandningsomraden, daribland som huvudbonad, orngott, till att leda blinda, samt bara djur och mat i.

16 januari; off to Cambodia – a dream come true!

January 16th, 2008

Jag har ju aldrig varit i Kambodja sa det var med gladje i hjartat jag satte mig pa planet i morse for att uppfylla en drom! Flygplatsen paminde lite om Charleroix i Bryssel (eller vad den nu heter, snalla ratta mig om jag felar) dar man inte ens kan fa en lask efter att man passerat ga (immigration). Vi landade i 28 gradig varme och nu kans Kina-kylan langt borta!

Vi hittade ett schysst hotell och drog till Angkor Wat direkt. Svart att beskriva, behover nog nagra fler dagar for att intrycken ska hinna sjunka in. Jag besitter ju dock en fascination for nutidshistoria och ser darfor aven framemot Killing Fields och Toul Sleng.

Ett hastigt dopp i poolen och nu ska vi snart kaka. Jag har lyckats fa ut det magonda sa nu ar det tomt i magen. Maste bygga upp en budget igen!

Tack alla fina mail, facebook-inlagg och kommentarer om mina foton. Jag hoppas att de kan fungera som upplysning och vara informativa saval som vackra! Era fina ord varmer! Snart fler bilder.

Kramar till alla som saknas.

15 januari; lunch colonial-style och brand pa nasan.

January 15th, 2008

Inte mycket hander med resematt matt, men vi glider lite. Igar strapatserade vi over Mekongfloden och letade byar pa andra sidan. Sen at vi dyr och dalig mat pa hotellet. Idag har vi gatt langs med landsvagen och bevittnat “Real Life-Luang Prabang”. Damm och dalig luft gjorde att mina lungor gav med sig sa vi gick tillbaks.
Tyvarr ar jag ganska trott pa tempel (forlat mig, for jag har syndat) och av denna andledning ar jag pa fel stalle. Annars ar allt gott. Lunch pa Villa Santi, som ar en riktig kolonialgava, vilket gav oss lite frist fran tutande tuktuks och australiensare. Istallet fick vi feta amerikaner i cowboyhatt och en porlande fontan. Manga aldre fransman, amerikanare och andra forstasigpaare har, tack vare Luang Prabangs kulturskatter och darmed UNESCO World Heritage -utmarkelse. De backpackers vi moter ar mer av hardcore sort an den vanliga britten med bonnabranna och kuken i handen som du moter island-hopping i Thailand.

Imorse fick jag skall av staderskorna for att jag skulle ha spolat ner bindor i toaletten. Skall pa laoitiska! For det forsta sa anvander jag tamponger och for det andra sa har jag inte mens! Men nu kanske jag ska kopa en forpackning att spola ner, bara for att! Skall har jag ju redan fatt.

Nu ska vi kolla pa ett tempel pa en topp. Sen ska jag antligen fa ata igen!